Vi har i regionen under många år försökt förstärka primärvårdens roll – vård på rätt nivå, som en del av att använda skattemedel klokt, att ge medborgarna god kvalitet och tillgänglighet.
Genom VGPV har vi stärkt rollen, men signalen till beställarna om att primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser ska öka görs inte lika tydlig i budgettexterna. Hittills under regionens livstid har det varit mycket små ökningar av andelen. Hur följer vi detta nu? Hur påverkar det nämndernas beställningar till sjukhusen?
Från centerpartiet vill vi fortsätta verka för en stärkt primärvård , delvis genom utvidgning av vårdval.
Konceptet god vård ska genomsyra de beställningar HSN ger länssjukvården , kvalitet och tillgänglighet ska vara viktiga parametrar. Men det ska också synas i sjukhusens ekonomi om man klarar sina uppdrag. Det krävs också ökad följsamhet till vårdprogram och mer förebyggande kvalitetsarbete.
Det finns skillnader i den vård som ges invånarna, vilket inte är acceptabelt. Det är endast genom kunskapsstyrning vi kan garantera en likvärdig och jämställd vård i hela regionen. VI bör inrätta en medicinsk controller funktion som har till uppgift att sprida goda exempel och styra upp verksamheter som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer.
Vårdgarantin, kostnadskontroll och kvalitetsstyrning är fokus, men om det sker genom kontraproduktiva besked till sjukhusen blir det förödande. En tydligare ägarroll är nödvändig.
Den politiska ledningen lägger i år ett förslag om att se över resursfördelningsmodellen, och det kan vara klokt med tanke på de år som gått, de ökande underskotten för våra sjukhusgrupper.
Jag tror att det dels måste vara en parlamentariskt bred översyn, dels en mycket större bredd i vad vi ser över. De totala sjukvårdsresurserna ser alla år ut att räcka till, samtidigt som sjukhusen brottas med stora strukturella underskott. Om vi vill värna vår styrmodell, måste vi se mer kraftfulla ägarinitiativ till att följa hur resurserna används, hur kopplingen intäkter, kostnader och konsumtion av sjukhusvård ser ut i förhållande till resursernas fördelning. En skrämmande framtidsbild är att Gert Inge, om inget förändras kring sjukhusens situation övergår till ren anslagsfinansiering av sjukvården, där den som skriker högst, eller har bäst kontakter får mest resurser.
Den psykiska ohälsans ökning är ett nederlag för vårt samhälle. Psykiatrins framtid är starkt kopplad till folkhälsoarbetet, minskning av undvikbar psykisk sjukdom är kanske den bästa insatsen att göra. Det skapar utrymme för specialistpsykiatrin, minskning av köer mm. Men dessutom måste vi modernisera även psykiatrin, förbättra och utveckla vårdval, öppenpsykiatri, mellanvårdsformer och samverkan med kommuner och andra aktörer.
Investeringsförsämringarna, bordläggningen i höst och sämre satsning 2012 – drabbar SÄS hårt – så hårt att en enig styrelse beslutat vända sig till regionledningen och visa konsekvenserna.. Ett stopp mitt i ett pågående projekt hindrar oss att få genomslag av de redan intecknade effektiviseringarna och skapar istället betydande merkostnader. Vårt delårsbokslut landar i en prognos på 170 mkr minus, trots åtgärder. Den politiska ledningens budget och hantering av investeringar ger ingen framtidstro.
Ambulans – Helen Eliasson, regionråd (s)– kunde tolkas i replik med Cecilia – löfte att ledningen lovar tillgänglighet på kommunnivå, inte på sjukhusområdesnivå, trots skrivningar?
Jag har en också en fråga kring politiska ledningens budget kopplat till omvalrörelsen – när kommer de egna styrelserna för t ex Skene Lasarett, vad är hittills förberett med Samrehab, Marks kommun mm ?